Inspirerande OS-kval i Turkiet

Om du som volleybollälskare aldrig varit ute på en stor internationell turnering någon gång rekommenderar jag det varmt att åka ut på en. Den inspiration som du får till din spelar, ledar eller tränargärning här hemma är oslagbar! Att få se några av världens bästa spelare i aktion när det gäller något, wow!

Jag och min fru Malin bestämde oss för att se OS-kvalet för damer i Turkiet, där vi fick ackrediteringar av Saffet Eraybar, ordförande i Svenska Volleybollförbundet.

Tack Saffet!

En OS-plats i sikte för åtta nationer

Åtta landslag med världsmästarna Ryssland, Europamästarna Serbien, EM tvåorna Tyskland, livsfarliga Polen samt hemmanationen Turkiet som de stora utmanarna om en OS plats väntade i Turkiska förbundets egna hallkomplex i centrala Ankara.

Turkiet såg för första gången någonsin en chans att med sitt duktiga lag ta en OS plats. Kvalet spelades i två grupper om fyra länder där Kroatien, Bulgarien och Holland var den övriga trion till spel. Tre matcher dagligen i gruppspelet gav semifinaler mellan Turkiet - Ryssland och Polen-Tyskland. Serbien var den stora besvikelsen som Europamästarinnor. Tre förluster i gruppspelet och ett oinspirerat intryck av laget.

Hemmapubliken bar fram turkarna

Turkiet spelade otroligt stabilt och inspirerade av en fantastisk hemmapublik var de oslagbara så här långt, men nu skulle det bli tufft. I övrigt hade både Polen och Tyskland visat härlig kämpaglöd där framför all tyskorna spelade varje boll som om det vore matchavgörande. Ryskorna visad som vanligt upp ett lite dämpat intryck men deras kraft i anfallet med Sokolova och Gamova som stjärnor gjorde ändå resan till Semifinal angenäm.

Problemet var bara att de hade hemmanationen och hemmapubliken emot sig på andra sidan nät i Semifinalen.

Semifinalerna

Efter att ha burits fram till en 2-1 ledning i set avgjordes matchen vid ställningen 16 lika i fjärde set då Turkiet tog 7 raka poäng och kunde defilera hem segern och finalplatsen. Det som var så tydligt genom alla Turkiets matcher är att de vann alla jämna set. De växte som lag och individer från 20-20 till sista boll. De var inspirerade och taktiskt kyliga och tog kraft från publiken hela tiden när det gällde.

Neslihan Darnel, Naz Aydemir och Erdem Dündar var kanske de som stod ut men laget var vinnare alla bidrog medan ryskorna har en tydlig hierarki i speluppbyggnaden.

Polen var för starka för tyskorna i den andra semifinalen. Båda lagen var fram vid drömmen.

Finalen och spelet om OS biljetten

Så var det dags. Söndagens final mellan Turkiet och Polen blev en tät men ändå övertygande seger för hemmanationen. Energi spelglädje och ett komplett lagbygge gav seger med 3-0 och en euforisk publik på 8000 personer lyfte fram laget till OS platsen för första gången någonsin i turkisk volleyboll. Lyckan var total för hemmanationen.

Olles analys:

Anfalls och passningsspelet

Alla lag spelade med otroligt bra och snabbt anfall bakom passaren. Framför allt enbens ansatser från centern där man springer ut mot pos.2 Det kunde vara halvdistans till antennen men oftast hela vägen ut. Några passare och centrar gjorde detta helt fantastiskt och med sådan snabbhet och precision i många olika situationer så man häpnade!

Kuriosa: I det snabba bakåtspelet såg jag för första gången en ny teknik lanserad av Bulgariens passare. Hon roterade inte i passningsögonblicket utan hon satte vänster hand under bollen som vanligt men med höger hand. den närmast nät, satte hon bara snett framför bollen och tryckte bollen nästan ur vänster hand bakåt med högerhanden. Hon gjorde det blixtsnabbt och med högsta precision. Domarna blåste inte en enda gång.

Men jag reagerade som om det var orent slag första gången. Sen tänkte jag om. Varför kan man inte göra så här? Beröringen är kort och samtidig. Det är väl det reglerna föreskriver...

Vem blir först i Sverige med denna passningsteknik bakåt? Spelet till pos. 4 däremot var inte speciellt snabbt som man idag ser ppå samtliga herrlag i världseliten.

BACKSPIKE såg man från alla lag och på flera spelare. Pos 1 och pos 6 var mest förekommande med Ryssland hade en backspike som inpass mellan pos. 1 och pos.6. Mycket effektivt speciellt då centern drog med si blocj´ket på en enbenare ut till antennen. Givetvis var det turneringens bäste spiker enligt mig, Ljubov Sokolova som hade detta vapen att ta fram . Hon var för övrigt den som gjorde stegfinter bakom passaren, gick runt på ett klassiskt korspass med mera. Och ett suveränt klipp på det.

BLOCKET är det moment som jag tycker utvecklats mest. Tung aktiv blockering från många lag inte minst Turkiet som var det mest rörliga laget i block. De hade mycket sällan annat än dubbel eller trippelblock.

Imponerande!

FÖRSVARET: Jag saknade flera lags inställning till försvar. Liberos undantagna. Än en gång utmärkte sig Turkiskorna med ett uppoffrande spel av alla sex på banan.

Tyskorna hängde på men så var inte fallet med tex Polen eller Ryssland.

SERVE: Hård hoppfloat med hög precision alla vet vem man ska serva mot rent taktisk och klara av det. Hur har vi det här hemma med en sådan bas i vårt taktiska spel?

Jag har också set en hoppserve från Polens Anna Weblinska som satte några fantastiska projektiler men mest i början av matcherna sedan falnade kraften och glöden. Killarna i elitserien ligger i lä av en späd, 180 cm lång  polska.

Här följer mitt privata ALL STAR TEAM:

(Förutom hela Turkiets första sexa som alla skulle kunna platsa)

Passare:  Kathie Weiis, Tyskland; Vilken dynamik och snabbhet! Tempot med fantastisk rotationsteknik till sina centrar kommer jag inte glömma på länge.

Spiker: Ljubov Sokolova - Jag har skrivit om henne redan. Va bra hon är ochså som ledare på banan.

Blockare: Natasha Krsmonovic, Serbien. Hon läser och sätter centerblocket suveränt! Följde henne flera gånger helt med blicken och såg vilken koll hon har!

Libero: Paulina Maj, Polen. Turneringens största behållning. helt fantastisk i försvar och servemottagning! Aldrig sett en sådan snabbhet och speluppfattning!

Kunde inte låta bli att snacka lite med henn och berömma henne. Spelar i polska mästaklubben Sopot, ta fälrjan till Gdansk, cykla till Sopot och kolla en match så får ni en upplevelse. Jag lovar.

Till på köpet hade hon min födelsedag på ryggen, vilken tjej!

Annat sevärt och hörvärt:

Publiken var, med hjälp av en levande orkester, den mest högljudda jag upplevt omöjligt att samtala under stora delar av Turkiets matcher.

Alla fick en supperter t-shirt samt en turkisla flagga. Det verkade ochså som att alla sedan kunde ett antal turkiska kampsonger som när orkestern tryckte på

alla kom in med TURKIYE!!! med jmna mellanrum.

Turkiets hela damlag satt uppe på stora banderoller över en kortsidan. Kaxigt och häftigt

En häftig volleybollresa var det och jag peppar dig att göra en inspirerande volleybollresa framöver också!

/Olle